Lyft era huvuden
Det som är förutsagt i Bibeln går i uppfyllelse. Ett av alla underbara löften läser vi i 1 Kor. 15:51-52, där det står: ”Se, jag säger er en hemlighet. Vi ska inte alla insomna men vi ska alla förvandlas, i ett nu, på ett ögonblick, vid den sista basunens ljud.” Det är ett löfte som ger hopp för både tiden och evigheten. Det vänder tankarna till hoppet om räddning undan den dom som kommer att drabba denna värld. Låt oss lyfta våra huvuden. Det uppmanar Jesus oss att göra när han i Luk. 21:26-28 talar om den yttersta tiden och den skräck som kommer att gripa människorna: ”Människor ska tappa andan av skräck i väntan på det som ska drabba världen, för himlens makter ska skakas. Då ska man se Människosonen komma i ett moln med stor makt och härlighet. Men när det här börjar hända, så räta på er och lyft era huvuden, för er befrielse närmar sig.”
Vi väntar inte på undergången, vi väntar inte heller på ett bedrägligt lugn. Vi väntar Jesus. Tänk att detta är en verklighet! Tänk att detta är något som kan ske när som helst! Ända från början av den kristna församlingen har denna väntan varit en del av tron. Och nu är vi inne i den tid då mycket tyder på att löftet inom kort kommer att uppfyllas. Vi vet inte dag och stund. Det är inte uppenbarat för oss. Men tänk tanken att det kan vara så att vi som lever nu hör till dem det talas om i 1 Tess. 4:17: vi som lever och är kvar ska ryckas upp bland skyar… för att möta Herren i rymden. Det är inte att vänta på antikrist och de domar som ska drabba jorden; det är att ”vänta på hans Son från himlen, honom som Gud har uppväckt från de döda: Jesus, som räddar oss från den kommande vredesdomen” (1 Tess. 1:10).
Det är bra att vara vaken över händelseutvecklingen på jorden, men vårt fokus är inte att vänta på allt som ska hända här utan på räddningen. Det är också det budskap vi är kallade att förkunna: frälsning och försoning genom Jesus som lovat att komma tillbaka och hämta oss, Joh. 14:3. För oss som tror på Jesus är det inte något skrämmande att tala om tidsålderns avslutning; det är ett budskap om hopp och räddning.
G.N.