Utan hopp och utan Gud

Paulus skriver till efesierna om den tid de var utan Kristus: ”Ni var utan hopp och utan Gud i världen” (Ef. 2:12). Det var en beskrivning av den verklighet som gäller om man inte mött Jesus.

Man kan samla stora rikedomar, bli berömd och få framgång. Men det finns ingen bestående trygghet i något av detta. Det som ”världen” erbjuder är från det verklighetsperspektiv som en levande gudstro ger enbart tomhet. Och även om det man kan uppnå av framgång på olika områden här i världen framställs som betydelsefullt och viktigt så ger det inte svar på vad som är den verkliga meningen med livet. Verkligheten ändras inte för att den beskrivs i andra termer. Utan Gud finns inget hopp. Jesus sa: ”Vad hjälper det en människa om hon vinner hela världen men förlorar sin själ?” (Matt. 16:26).

Paulus skriver att allt som förr var en vinst för honom räknade han nu som förlust. Han hade funnit det som var långt mer värt, Fil. 3:78. Efter mötet med Kristus förlorade det han tidigare hållit högt sitt värde.

Det är det som är skillnaden: mötet med Jesus Kristus. Det mötet ger ett annat perspektiv på tillvaron. Prioriteringarna ändras. Mening, framtidsplaner, allt kommer i ett nytt ljus. Vad som förr var så viktigt får andra proportioner. Det betyder inte att sådant som rör vårt liv här i världen skulle vara oviktigt. Tvärtom. Men allt kommer på rätt plats. Det innebär inte träldom under en mängd krav och bestämmelser. Det är själva livet som förändras och därmed vad som har verklig betydelse. Man ser verkligheten i ett nytt ljus – som den är.

Det är då livet blir meningsfyllt. Det är då vi kommer in i det våra liv är ämnade för. Det är då vår utrustning, våra gåvor och våra möjligheter kommer till sin fulla rätt. Det blir ett rikt liv i harmoni med Honom som skapat oss och som har en plan för och en mening med våra liv. Det blir ett liv med Gud och med hopp.

G.N.